Fem miljoner till forskning om hund och katt

 

                    22 dec 2011 Varför får flatcoated retriever så ofta cancer och vad är den genetiska bakgrunden till hudsjukdomen demodex? Det är några av de frågor som ska studeras i forskningsprojekt som fått  medel ur Agrias och Svenska Kennelklubbens gemensamma forskningsfond.

Flera av forskningsprojekten inriktar sig på molekylärgenetiska studier. Ett av projekten rör sjukdomen juvenil demodikos hos hund, vanligen kallad demodex, efter den parasit som orsakar hudsjukdomen. Vissa raser löper större risk att få sjukdomen och en studie ska därför kartlägga förändringar i arvsmassan som kan förknippas med sjukdomen. En annan studie där genetiken ska studeras syftar till att identifiera bärare av bakterien Staphylococcus pseudointermedius, som är en viktig sjukdomsorsak hos hund.

Varannan flatcoated retriever dör för 10 års ålder och cancerfrekvensen är hög. I en unik studie ska samtliga dödsfall registreras liksom alla cancerdiagnoser i rasen under ett år. Vidare ska en årskull valpar följas genom livet och insamlingar av prover ska göras från årskullen och hundar med cancer för att möjliggöra genetiska studier. De metoder som tas fram inom detta pilotprojekt kommer att kunna användas för att studera andra raser.

Eftersom Agria även försäkrar andra djur finns det ett antal forskningsprojekt som rör katt. Bland annat ska ett treårigt forskningsprojekt utreda om katter som visar på ultraljudsförändringar i njurarna, men i övrigt är symtomlösa, ska behandlas med njurdieter för att fördröja nedsättning i njurfunktionen.

Sammantaget delas medel  ut till 25 forskningsprojekt samt två utvecklingsprojekt rörande smådjur till ett sammanlagt värde av 5 miljoner kronor.

– Agria Djurförsäkring har en tradition sedan mer än 80 år att stimulera forskning. Tillsammans med Svenska Kennelklubben kan vi genom forskningsfonden se till att sjukdomar aldrig behöver uppstå. Om det gör det ska det finnas bra vård, menar Pekka Olson, som är veterinär på Agria Djurförsäkring.

Omkring hälften av de projekt som fått medel för 2012 är pågående forskning som ansökt om fortsatt stöd. Övriga är nya projekt som väntas löpa från ett till tre år. De största mottagarna av medel är Statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet. Även veterinärhögskolorna i Danmark och Norge har fått medel ur fonden eftersom Agria bedriver verksamhet också i dessa länder.
 
 

Demodikos

Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Normalt finns en mindre mängd demodex-kvalster i hårsäckarna på helt friska hundar. Även hos friska människor finns en variant av kvalstret, Demodex folliculorum, som lever i hårsäckar och talgkörtlar.
Hos en hund med friskt immunförsvar ger kvalstret vanligen inga symtom. Däremot kan individer med nedsatt immunförsvar, framför allt hundar med en rubbning i T-lymfocyterna (en typ av vita blodkroppar) få symtom som kan vara antingen lokala eller generella. Sjukdom orsakad av Demodex kallas demodikos.
De lokala symtomen består av lokal hårlöshet i form av små runda fläckar utan inflammatorisk reaktion. Fläckarna förekommer särskilt i ansiktet. Spontan självläkning sker ofta men det förekommer också kroniska förlopp och även att reaktionen övergår i en kronisk inflammation och, som följdsjukdom, en infektion i huden.
Hundar som står på lång kortisonbehandling eller som har en sjukdom med förhöjda nivåer av kortison i blodet (Cushings sjukdom) löper ökad risk för demodikos genom' att kortisonet hämmar T-lymfocyterna - se ovan.
Demodikos ses oftare i vissa raser såsom boxer, clumber spaniel, dobermann, schäfer, skotsk terrier och whippet. En sjuklig förändring på ärftlig basis anses ligga bakom ett flertal av de rasbundna fallen. Genom utsortering av hundar med demodikos ur avelsprogrammen kan man minska förekomsten av sjukdomen.

 

Källa: Svenska Kennel Klubben

Demodex

Demodex canis är ett hudkvalster som lever i hårsäckarna. Vissa hundar kan få symtom av demodex och sjukdomen kvalstret orsakar kallas demodikos. Olika meningar råder kring sjukdomens ev. ärftlighet. På SKKs initiativ har företrädare för olika uppfattningar om demodikos samlats och diskuterat situationen på ett konstruktivt sätt. Diskussionen har lett till att en arbetsgrupp bildats. Gruppen har kommit överens om att starta ett forskningsprojekt med syfte att försöka kartlägga den genetiska bakgrunden till varför vissa hundar drabbas av allvarlig och utbredd form av demodikos. Arbetsgruppen består av Kerstin Bergvall, Åke Hedhammar, Berndt Klingeborn, Berit Wallin Håkansson och Susanne Åhman.
Fram till dess mer kunskap finns hänvisas till följande uttalande av SKK:s Avelskommitté från år 2002:
När det gäller avel på djur med demodikos finns både nationella och internationella riktlinjer angående restriktiv användning av sådana djur. Vad gäller demodikos inom en specifik ras måste det bli en avvägningsfråga hur man skall hantera de olika typerna av sjukdomen. Inom det pågående projektet Rasspecifika avelsstrategier bör en kartläggning av nuläget i rasen tjäna som underlag för diskussion om lämplig nivå av bekämpning.